Skip to main content

Den största utmaningen jag stött på hittills som teknisk ansvarig för vår plattform har varit att hålla uppe effektiviteten.
Vi angrep det problemet som vilket tekniskt problem som helst, vi utvärderar några alternativ och går vidare med det som löser problemet på bästa sätt. Vi har provat flera olika plattformar för projekthantering (Basecamp, JIRA, github-issues och tavla, Merlin, acunote, wunderlist…), samt flera olika metoder för att hålla ett högt dagligt tempo med stå-upp-möten, distansjobb för att slippa störande moment, hörlurar, kvällsjobb och Pomodoro.

De olika plattformarna för att hantera projekt påverkade inte hastigheten eller kvaliteten nämnvärt – den biten handlar mest om att välja ett verktyg alla är bekväma med. En personlig favorit är JIRA och Greenhopper.

Att få jobba ostört som programmerare är det enskilt viktigaste för att ha produktiva dagar och lyckade projekt. Undersökningar visar att efter ett oväntat avbrott tar det mellan 15-20 minuter att komma igång igen med det man höll på med före avbrottet. Sen tar det ytterligare tid att komma in i sammanhanget – dvs att veta vart i koden man var samt t ex att få in alla klasser, flöden etc in i skallen igen vilket totalt resulterar i en stor effektivitets-dipp. Avbrott kan vara allt från kollegor som knackar en på axeln till att hoppa mellan arbetsuppgifter.

Att ha en arbetsmiljö helt utan avbrott är så klart omöjligt – men att ha dom avbrotten när hjärnan är beredd t ex på förutbestämda tidpunkter gör det hela bättre, kanske till och med bättre än att sitta och cruncha en hel dag i sträck eftersom hjärnan behöver vila.

In kommer då tidigare nämnda ”Pomodoro”-teknik. Den har (säkert funnits i alla tider, men i modern tappning) utvecklats av Francesco Cirillo och är baserar sig på att korta pauser i förutbestämda intervaller ökar produktiviteten då hjärnan får sig en välbehövlig rast.

Min variant innehåller inga köksklockor i tomatform, utan spellistor i Spotify. Jag sätter upp några arbetsuppgifter som ska göras – och jobbar stenhårt med dom tills musiken tystnar, då är det dags för hjärn-paus (inte sällan reddit…) och sätta upp mål för nästa iteration. Jag har även märkt att jag blir mer produktiv utan lurar med musiken lite lägre i bakgrunden – men även det går i perioder.

Bilden kommer från Luca Mascaro